Vad bör Sveriges nya tillväxtberättelse innehålla?

Tillväxt Sverige är i skriande behov av en ny tillväxtberättelse. Daniel Lind lindrar sin politiska depression med brittiskt nytänkande. En av de främsta fördelarna med mitt jobb är möjligheten att – ibland – hinna läsa och begrunda vad och hur ekonomer,

Sammanhang: ...Att inte genomföra detta investeringslyft är dålig nationalekonomi. För att det här investeringslyftet ska få full effekt krävs att vi omvärderar vår syn på ett lands produktiva kapital. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges.

Timbro har fel om marknadshyror, allt annat lika

Det är inte så enkelt att rakt av jämföra med Finland. Den synbara enkelheten, det något som är lockande med nationalekonomin som vetenskap. Allt handlar om utbud och efterfrågan. Om priset stiger minskar efterfrågan, om utbudet ökar så sjunker priset.Ceteris

Sammanhang: ...Ceteris paribus, allt annat lika. Teorierna på de första sidorna i Nationalekonomi 1A kompliceras dock ju närmare de kommer den komplexa verkligheten, där det mycket sällan är ”allt annat lika”. ...

Omnämnda platser: Sverige, Finlands, Nationalekonomi. Omnämnda personer: motpart Hyresgästföreningen.

“Friskolor är mer benägna att sätta för höga betyg”

Podd En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever som går på friskolor klarar högskolan sämre än elever som gått på kommunala skolor och fått motsvarande betyg. Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetygi

Sammanhang: ...Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor? Gäst: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor. Programledare: Jon Andersson Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns....

Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jon Andersson.

Sverige har näst störst förmögenhetskoncentration i EU

Superrika Ojämlikheten i Sverige ökar allt mer. Politiska beslut har påverkat utvecklingen, enligt jämlikhetsexpert. Att de ekonomiska klyftorna i Sverige blivit större är en verklighet som drabbat allt fler. Den 1 procent av svenskarna som är rikast har

Sammanhang: ...Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. ...

Omnämnda platser: Finland, Norge, Sverige. Omnämnda personer: Credit Suisse, Jesper Roine, Micael Kallin.

Lokala medier stärkte Tegnell-effekt under pandemin

Kriskommunikation Lokaltidningar spelar stor roll som informationsförmedlare i en kris. Forskare har kunnat koppla människors beteende under coronapandemin till rapportering i lokala medier. – Ju mer media rapporterade desto mer anpassade människor sittbeteende,

Sammanhang: ... – Resultatet visar att rapporteringen i lokala tidningar påverkade människors rörlighet och hur de följde de allmänna råden, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid universitet i Jönköping som gjort studien. Forskarna har analyserat 200 000 artiklar om pandemin som publicerats i tidningar runtom i Sverige. ...

Omnämnda platser: Kävlinge, Jönköping, Sverige. Omnämnda personer: Marcel Garz, Anders Tegnell, Carl-Oskar Bohlin.

Den svenska modellen fungerar

Att marknaden skulle kunna organisera arbetslivet rättvist utan kollektiva förhandlingar är noga besett något som bara fungerar i idévärlden, skriver Håkan A Bengtsson i en slutreplik till Lars Jonung. Lars Jonung är en debattbenägen lundensare och professor

Sammanhang: ...Jonung utfärdar mycket självsäkra utsagor för att komma från en professor i nationalekonomi. Jonung hänvisar till ”de elementära läroböckerna i nationalekonomi”. Men det finns mycket forskning som komplicerar den här idylliska föreställningen om marknaden som tillgängliggörs på de nationalekonomiska introduktionskurserna. ...

Omnämnda platser: Sverige, Partsmodellen, Goliat. Omnämnda personer: Lars Jonung, Håkan A Bengtsson, Elon Musk.

Ska Sverige vara ett korporativistiskt samhälle?

Debatt Jag vill undvika monopol för kollektivavtalet – eller för någon annan form av avtal, skriver Lars Jonung i ett svar på Håkan Bengtssons krönika. Hur ska den svenska modellen se ut? Ska den vara en korporativistisk modell där organiserade särintressen,

Sammanhang: ...Denna analys återfinns i de elementära läroböckerna i nationalekonomi. Och i den svenska verkligheten. På den reglerade hyresmarknaden för lägenheter ser vi en bostadskö som idag omfattar nästan en miljon svenskar. ...

Omnämnda platser: Lund, Stockholms, USA. Omnämnda personer: Knut Wicksell, Håkan Bengtssons, Lars Jonung.

En idyllisk föreställning om maktförhållandena i arbetslivet

Håkans Hörna Vi behöver inte någon ny Milton Friedman, vi har ju Lars Jonung, som inte ser att den svenska modellen gjort att staten inte lägger sig i lika mycket. ”Varför finns det inte någon Milton Friedman i dag?”, undrade den amerikanske ekonomen Robert

Sammanhang: ...Kritiserat strejken Jag vet inte om Lars Jonung har ändrat uppfattning under sitt värv som svensk professor i nationalekonomi. Men han vandrar onekligen i Milton Friedmans fotspår, och är en notorisk förespråkare för marknadens frihet i alla lägen, och motståndare till institutioner som bäddar in marknaden i samhället. ...

Omnämnda platser: Sverige, Milton Friedmans, Tesla. Omnämnda personer: Lars Jonung, Milton Friedman, J M Keynes.

Varför är ojämlikheten viktig?

Ekonomer borde på ett självklart sätt vara med och forma ett bättre samhälle. ”Inkomstklyftorna i Sverige ökar snabbare än i något annat jämförbart land.” ”Sverige är ett av världens mest jämlika länder.” Båda dessa påståenden stämmer, samtidigt. Men beroende

Sammanhang: ...Knut Wicksell, den första svensken att erhålla en professur i nationalekonomi i början av 1900-talet och en av de mest kända svenska nationalekonomerna internationellt, var inte bara upphovsmakare till räntan som prisstabiliserande instrument. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges. Omnämnda personer: Jesper Roine, Clara Mattei, Knut Wicksell.

”En räntehöjning kan putta oss utför stupet”

Räntebesked Torsdagens räntebesked kan bli det första på 1,5 år som inte innebär en höjning. Inflationen har sjunkit från toppen på 10,2 procent till dagens 4,2 procent. – Det här är det viktigaste räntebeslutet på väldigt, väldigt länge, säger Sven-Olov

Sammanhang: ...En arbetslöshet på 8 procent nästa år är värre än om inflationen är 4, 3 eller 2 procent. Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet anser att räntan ska lämnas oförändrad. Han är mest kritisk till vad som hände åren innan. ...

Omnämnda platser: Svenskt Näringsliv, Sverige, Daunfeldt. Omnämnda personer: Sven-Olov Daunfeldt, Elinor Odebergs, Fredrik N G Andersson.